Karis historiska sevärdheter

Karis har en lång och imponerande historia. De första invånarna kom till området redan på
stenåldern för ca 10 000 år sedan. Under järnåldern, för 2500–1000 år sedan, hörde Karis till
de tätast befolkade trakterna i Finland. Bland annat Brobacka fornminnesområde påminner
oss om denna tid.

Bland de minnen från medeltiden som finns i staden kan nämnas ruinerna av det hemlighetsfulla Junkarsborg vid Svartån samt Grabbacka slott från 1400-talet som ligger endast några kilometer söder om Karis centrum. Man bör inte heller glömma de ståtliga ruinerna av Raseborgs slott i närheten av Karis. Under medeltiden var Karis en vidsträckt socken som genom Raseborgs slotts läge inom socknen blev säte för den världsliga förvaltningen i Nyland. Kungsvägen, som går genom västra Nyland och Karis, var under medeltiden en betydelsefull trafikled. Karis har i alla tider varit en viktig knutpunkt.

De forna inflyttarna slog sig ner i bygden där en av de viktigaste vattenlederna till inlandet,
idag kallad Svartån, mynnade ut i havet. De livnärde sig mestadels på jakt och fiske. Vattenleden var viktig även för andra än befolkningen vid dess stränder. Det svenska rikets makthavare insåg tidigt vikten av att behålla herraväldet över farleden. Om detta vittnar de tre
borgarna som under medeltiden uppfördes i Karis. Borgtornen i Karis stadsvapen symboliserar
de medeltida borgarna Raseborg, Grabbacka och Junkarsborg.

• 8000 f.Kr. äldsta bosättningen
• 1326 Karis socken nämns för första gången
• 1560 Gustav Vasa grundar Svartå järnbruk
• 1870 Karis kommun grundas
• 1873 Hangö–Hyvinge-banan tas i bruk
• 1901 Kustbanan Helsingfors–Åbo tas i bruk
• 1930 Karis blir köping
• 1977 Karis blir stad
• 2009 Karis, Ekenäs och Pojo sammanslås. Den nya staden heter Raseborg

Vattenleden längs Svartån till Tavastland krävde försvar och ortsbefolkningen skulle skyddas.
För ändamålet byggdes försvarsborgar. Under medeltiden, ca 1200–1300, har Junkarsborg
norr om Karis vid Päsarträsket varit bebott. År 1239 upplevde nejden ett korståg upp
längs Svartån till Tavastehus. Karis blev 1352 säte för den västnyländska förvaltningen. 1373
hölls ett stort kyrkomöte i Karis. I mötet deltog en stor del av Nylands prästerskap.

Ett par kilometer från stadens centrum, vid stranden av Kyrksjön, ligger Karis medeltida
kyrka. Kyrkan, som enligt sägnen skulle ha haft borgarhustrun Katarina från Raseborg som
byggmästare i brist på yrkeskunniga karlar, invigdes 1470. Kanhända har kyrkan fått sitt
namn, S:ta Katarina kyrka, av denna modiga kvinna som fick sin gravsten upprest på kyrkogården 1414. De övermålade valv- och väggmålningarna togs fram vid kyrkans renovering 1936–37. Korfönstrets glasmålning från 1948 är målad av Gunnar Forsström, född i Svartå år 1894. Kyrkan renoverades år 2007.

Grabbes kanal är en medeltida fornlämning från 1200- och 1300-talen. Den har fungerat
som en transportled på torr mark. Kanalen är utgrävd vid Lojoåsens lägsta punkt i centrum
av nuvarande Karis stad. Kanalen kan bäst beskådas längs med Kroggårdsvägen, mittemellan
två industrifastigheter söder om järnvägen.

Grabbes kanal har ursprungligen varit åtminstone 500 m lång och sträckt sig från Svartåns stränder ända ut till Kilamossen, som ännu vid slutet av järnåldern utgjort Läppträskets nordligaste strandområden.

Den utgrävda sträckans placering har givit orsak att anta, att det kunde ha rört sig om en kanalliknande transportled som skulle underlätta trafiken längs vattenleden. En kanal i ordets verkliga betydelse kan den inte ha varit, eftersom bottnen ligger för högt uppe på land för att ha kunnat leda vatten. Möjligtvis har det rört sig om ett dike med fuktigt botten som underlättat dragandet av båtar över land. Grabbes kanal har förknippats med Raseborgs slotts byggnadsskeden, då man skulle ha transporterat kalk från inlandet till bygget. Av den ursprungliga kanalen finns nu enbart en sträcka på några tiotal meter kvar.