Pumpviken

Historisk oas vid Svartåns strand, populär för promenader och picknickar

Den vackra parken vid Pumpviken vid Svartåns strand är en oas i Karis centrum. I flera tusen år har ån och dess stränder varit viktiga för Karis-borna – först som farled, jakt- och fiskeområde och nuförtiden som rekreationsområde. Längs Pumpvikens stränder går en av karisbornas mest omtyckta promenadstråk. Sommartid är området också ett populärt utflyktsmål för picknick på grund av sin grönska och romantiska stämning. Pumpviken är tillgänglig och passar för rullstol.

Vid hörnet av Bulevarden och Parkgatan finns Antkärrsgården, Karis musei- och hembygdförenings utställnings- och föreningshus. Det röda stockhuset är ursprungligen byggt vid Pojovikens strand år 1799 men flyttades till Karis på 1990-talet. Om man går över bron framför Antkärrsgården så kommer man till Landsbroparken där det finns en frisbeegolfbana och tennisbanor. Man kan hyra Jogging Teams stuga med bastu för olika tillställningar. Om man går från Antkärrsgården åt andra hållet kommer man till Strandparken och en festplats. Strandparken har traditionsenligt använts som plats för fester som har arrangerats av brandkåren, till exempel danser och konserter. Här började också handbollsföreningen BK-46 sitt segertåg.

Karis pärla – Pumpvikens vackraste del Vid Pumpvikens strand ligger också Finlands största svenskspråkiga folkhögskola, Västra Nylands Folkhögskola, och Pumphuset. På den plats där folkhögskolan står idag fanns tidigare ett bryggeri där man bryggde öl och läskedrycker. Sitt namn fick Pumpviken efter Pumphuset varifrån man pumpade vatten till ångloken på 1800-talet. På Pumpvikens rekreationsområde finns också rester av den forna Grabbes kanal. Kanalen har troligen varit viktig för sjöfarten på medeltiden och byggdes för att förena Svartån och Läppträsket. Man tror också att kanalen har använts för att transportera byggnadsmaterial till Raseborgs slott. Idag är Grabbes kanal igenvuxen och endast ett tjugotal meter lång.

Nära Åbovägens landsvägs- och gångbro finns minnesmärket Landsbro som berättar om striderna under Stora Ofreden år 1713 mellan svensk-finska och ryska trupper. Vid den tiden hade ryssarna tagit hela östra och mellersta Nyland. Kung Karl den XII:s trupp hade barrikaderat sig med några hundra man vid Landsbro. Ryssarna anföll med över 13 000 män mot den svenska truppen. Svenskarna kämpade i fyra timmar men tvingades att retirera och ryssarna tog sig vidare mot Åbo. Den gamla mattvättplatsen vid Landsbro på östra sidan om Åbovägen fungerar bra som plats för att lägga ut eller ta upp kanoter.